onsdag 2 juni 2010

Kebnekaise II


Bloggens första gästskrivare heter Jimmy Davidsson och är en produktiv multiinstrumentalist med många strängar på sin lyra.
Under "Lokala band vi gillar" har han fyra MySpacesidor! Senaste My Visible Ghost finns i butiken för den nyfikne. A Trace of Spells likaså.

När jag blev tillfrågad av Tobias och Johan att skriva om en skiva kom jag genast att tänka på en, för mig, mycket speciell sådan. Nämligen Kebnekajses andra platta. Med den mycket fantasifulla titeln, två. För att det var just denna skiva som väckte mitt intresse för vinylskivor.
Det var strax innan tonåren om jag inte minns fel, som jag upptäckte denna musikaliska ädelsten i resterna av farsans en gång gedigna LP-samling.
Det första som fångade mitt intresse var det fantastiska omslaget som än idag kan fånga min uppmärksamhet för en stund. I bilden finns nästan en sorts Tolkienkänsla, fast samtidigt något väldigt svenskt. Det var just detta som väckte min nyfikenhet första gången jag såg omslaget. Jag visste att skivan skulle innehålla något, för mig, alldeles nytt. Det tog inte lång tid innan jag lagt skivan på plats på farsans gamla Marantz och vilken musik som flödade ur högtalarna. Folkmusik med elgitarrer! Och ett sväng som är svårt att inte dras med i.
Kebnekajses andra skiva var min första kontakt med svensk folkmusik. Det var första gången jag hörde Horgalåten, Barkbrödlåten etc. Sedan dess har jag kommit i kontakt med dessa klassiker i andra sammanhang, men det var genom Kebnekajse som jag upptäckte rikedomen i det svenska folkmusikarvet. Men Kebnekajse spelar det med sådan glöd och passion att musiken får ett liv jag sällan funnit i andra inspelningar av dessa klassiker.
Trummorna är fantastiska på hela skivan. Det svänger i varenda krök och det är svårt att sitta still när groovet är igång. Lyssna bara på trumspelet på Barkbrödlåten. Här måste ges en eloge även till Hassan Bah, vars hantering av rytminstrumenten verkligen förgyller musiken.
Sedan har vi skivans huvudperson, Kenny Håkansson, vars gitarrljud kort och gott är, magiskt bra! Och vilket gitarrlir. Det är så mycket känsla och intensitet i gitarrspelet och tillsammans med den otroliga rytmsektionen är det inte svårt att förstå varför denna skiva är något alldeles speciellt. Detta leder oss fram till skivans, enligt min mening, absoluta höjdpunkt. Den egenkomponerade Comanche Spring. 16 minuter av sväng, groove, jam och massor av spelglädje. Det är här som Kebnekajse verkligen kommer till sin rätt och ger musik till skivans omslag. Precis som omslaget består av bergstoppar och djupa dalar består denna låten av dynamiska toppar och dalar. Låten smyger igång med lite gitarr för att sedan växa till en fullständig grooveattack!! Sedan tas det ner igen för att återigen byggas upp. Och jag kan ärligt säga att 16 minuter sällan flyger iväg så snabbt som när man lyssnar på Comanche Spring.
Så sätt nu på Kebnekajse 2, sätt er ner i favoritfåtöljen och låt den svenska naturen flöda ur högtalarna!!!

1 kommentar:

Björn P sa...

Tack Tack Tack för tipset! Skivan är ju helt otrolig!